Haitis valnämnd CEP fastställde den 27 juli 2026 ett schema för landets första val sedan 2016. Första omgången av president- och parlamentsvalet ska hållas den 13 december 2026, andra omgången den 21 februari 2027 och slutgiltiga resultat ska offentliggöras den 7 mars 2027. Samtidigt planeras en omröstning om konstitutionella ändringar och val av lokala representanter.
Det finns ett villkor i beslutet som väger tyngre än datumen: valet genomförs bara om en godtagbar säkerhetsmiljö kan skapas och pengarna finns. I ett land där väpnade gäng kontrollerar huvudstaden är det inget formellt förbehåll. Det är själva frågan.
Presidentmordet 2021 lämnade Haiti utan valda företrädare
Det senaste valet i Haiti hölls 2016. Sedan dess har mandaten runnit ut, ett efter ett, utan att någon ersatt dem. President Jovenel Moïse sköt upp val och mördades 2021 i sitt eget hem. Efter det har landet styrts av tillfälliga arrangemang, övergångsråd och regeringar utan folkligt mandat.
Flera av dessa regeringar fick uttryckligen i uppdrag att arrangera val. Ingen lyckades. Säkerhetsläget angavs varje gång som skäl och varje gång var skälet giltigt.
Resultatet är en stat där ingen kan peka på en enda person som väljarna har utsett. Det är den yttersta konsekvensen av att skjuta upp val, legitimiteten tar inte slut på en gång, den sipprar ut. När den väl är borta blir varje beslut en förhandling om vem som egentligen har rätt att fatta det.
Gängalliansen Viv Ansanm kontrollerar huvudstaden
Port-au-Prince styrs i praktiken av gängalliansen Viv Ansanm, som dessutom har utvidgat sina operationer till stora områden utanför huvudstaden. Vardagen under det styret ser ut så här: utpressning av företag och privatpersoner är systematiserad och fungerar som ett parallellt skattesystem. Kidnappningar mot lösensumma drabbar inte bara rika, utan även vanliga familjer som tvingas sälja allt de äger. Tvångsförflyttningar har gjort att omkring 12 procent av Haitis befolkning i dag bor i tillfälliga härbärgen eller inneboende hos andra familjer. Kronisk matbrist har följt av att vägar, marknader och jordbruk skurits av.
Utrikesdepartementet avråder från alla resor till Haiti och den svenska ambassadens säkerhetsinformation beskriver ett läge där statens våldsmonopol i praktiken har upphört i delar av landet.
Fundera på vad det innebär rent tekniskt för ett val. En vallokal måste vara en plats där du kan gå in ensam, göra ett val ingen ser och gå ut igen utan att någon vet vad du gjorde. Röstsedlar måste transporteras. Röstlängder måste upprättas. Resultat måste räknas och rapporteras utan att någon med vapen står bredvid räknaren. Varje led i den kedjan förutsätter att staten kontrollerar marken kedjan går över.
300 partier på röstsedeln är ett symtom, inte ett utbud
CEP har godkänt omkring 300 politiska partier att stå på röstsedlarna. Siffran låter som mångfald men fungerar sällan så. Ett partiväsende med hundratals aktörer i ett land med drygt elva miljoner invånare betyder att de flesta partier saknar medlemsbas, program och lokal organisation. De är ofta plattformar kring en enskild person eller ett enskilt nätverk.
För väljaren gör det valet svårare, inte friare. Ett fungerande flerpartisystem kräver att partier överlever mellan valen, tar ansvar för sina beslut och kan hållas ansvariga nästa gång. Det förutsätter i sin tur att det finns ett nästa gång.
Jämför med personvalssystemet i Sverige, där partiernas listor och kryssgränser är begripliga just för att antalet aktörer är hanterbart och organisationerna har historia.
Väljarregistreringen började i juli 2026 och blir det första verkliga testet
Registreringen av väljare inleddes i juli 2026, samtidigt som säkerhetsagenter börjat tränas för att skydda processen. Valet skulle egentligen ha hållits redan i augusti 2026 men flyttades fram just på grund av säkerhetsläget.
Registreringen är den mätbara indikatorn på om december är realistiskt. Går det att registrera väljare i de gängkontrollerade delarna av Port-au-Prince, går det troligen också att öppna vallokaler där. Går det inte, kommer valet antingen skjutas upp igen eller genomföras i ett halvt land, med ett resultat som halva befolkningen inte varit med om att skapa.
Analytiker är öppet skeptiska till tidsplanen. Skepsisen bygger på att exakt samma tidsplan gjorts upp och övergivits förr.
Ett genomfört val skulle ge Haiti ett mandat men inte lösa gängens kontroll
Ett val i december skulle ge Haiti något landet inte haft på fem år: personer som kan peka på ett mandat. Det spelar roll för internationella förhandlingar, för biståndsflöden och för möjligheten att fatta beslut som håller längre än fram till nästa övergångsråd. Sveriges förbindelser med Haiti och annat internationellt engagemang blir enklare att kanalisera till en regering som kan sägas företräda någon.
Två saker skulle valet inte lösa. Gängens territoriella kontroll försvinner inte av att någon vinner ett val, den kräver antingen en polisstyrka landet inte har eller en internationell insats med mandat och uthållighet. Och en valdeltagandesiffra som blir mycket låg, vilket är sannolikt i områden där röstning innebär personlig risk, ger en vald regering svag legitimitet från dag ett.
Det är därför den där formuleringen i CEP:s beslut är avgörande att läsa noga. Villkoret om ”godtagbar säkerhetsmiljö” är inte ett löfte, det är en brasklapp. Vem som avgör vad som är godtagbart och efter vilka kriterier, framgår inte.
Haiti visar hur en demokrati faktiskt tar slut
Det brukar sägas att demokratier dör genom kupper. Haiti visar en långsammare variant: mandat som löper ut utan att förnyas, val som skjuts upp av skäl som varje gång låter rimliga och till slut en stat där ingen längre kan svara på frågan vem som bestämmer.
Sverige är inget undantag från att den mekaniken finns, även om avståndet är enormt. Det som skyddar oss är inte att svenskar är annorlunda, utan att valen hålls oavsett vad. Ordinarie riksdagsval genomförs den andra söndagen i september vart fjärde år och det finns ingen ventil som låter en sittande regering skjuta upp dem för att läget känns olämpligt. Det är den regeln, inte medborgarnas goda vilja, som gör mandatet till en färskvara med utgångsdatum.
Läs mer om hur autokratiska system etablerar sig i vakuumet efter uteblivna val och om vad kleptokrati gör med en stats förmåga att leverera grundläggande service.
FAQ
När hålls valet i Haiti?
Första omgången är planerad till 13 december 2026, andra omgången till 21 februari 2027 och slutgiltiga resultat ska offentliggöras 7 mars 2027. Valnämnden CEP har dock kopplat genomförandet till att säkerhetsläget förbättras.
Varför har Haiti inte haft val sedan 2016?
Val sköts upp under president Jovenel Moïse, som mördades 2021. Därefter har landet styrts av tillfälliga regeringar och övergångsråd som samtliga fått i uppdrag att arrangera val men inte lyckats, i huvudsak för att väpnade gäng kontrollerar stora delar av territoriet och gör en säker valprocess omöjlig. Under tiden har mandaten för presidenten, parlamentet och lokala församlingar löpt ut utan att ersättas.
Vad röstar haitierna om utöver president och parlament?
Utöver president- och parlamentsval planeras en omröstning om konstitutionella ändringar samt val av lokala representanter.
Kan svenska medborgare resa till Haiti?
Nej i praktiken. Utrikesdepartementet avråder från resor och den svenska ambassadens reseinformation beskriver ett läge med utbredd väpnad brottslighet, kidnappningar och begränsad statlig kontroll.
