Valprövningsnämnden behöver inte vänta på att polisutredningen om misstänkt valfusk i Dalarna blir klar innan den avgör om riksdagsvalet 2026 ska göras om. Nämnden prövar de överklaganden som kommer in senast den 29 september 2026 och kan på egen hand besluta att rätta valresultatet, underkänna en personvald ledamot eller beordra omval i ett eller flera valdistrikt. Det straffrättsliga spåret och valprövningen löper parallellt och är juridiskt oberoende av varandra, konstaterar Valprövningsnämnden i en kommentar till Expressen. Det här är viktigare än det låter, eftersom det betyder att frågan om vem som sitter i riksdagen inte hänger på om någon till slut döms.
Valprövningsnämnden prövar överklaganden, inte brott
Valprövningsnämnden grundades 1975 och är den myndighet som har sista ordet om ett svenskt val har gått rätt till. Den är ingen polismyndighet och ingen åklagare. Nämnden utreder inte själv vad som hänt, utan prövar det som påstås i de överklaganden som lämnas in. Innan den fattar beslut hämtar den in uppgifter från Valmyndigheten och från de lokala valnämnderna som hanterade röstningen.
Brottsutredningen har ett helt annat syfte. Förundersökningen gäller brottet otillbörligt verkande vid röstning och uppgifterna handlar bland annat om att förkryssade valsedlar ska ha delats ut till väljare, möjligen mot betalning. Förundersökningen leds av Riksenheten mot korruption och Polisens nationella antikorruptionsenhet utreder misstankarna. Den lades ned den 1 september på grund av bristande bevisning men återupptogs den 21 september efter nya uppgifter. Ingen person är delgiven misstanke om brott.
I praktiken innebär det att två frågor prövas samtidigt. Polisen och åklagaren frågar om en viss person har begått ett brott. Valprövningsnämnden frågar om valet har gått till på ett sätt som kan ha påverkat resultatet. Svaret på den andra frågan kan bli ja även om den första aldrig besvaras.
Nämndens beslut kan inte överklagas. Det gör valprövningen till en av få punkter i det svenska systemet där ett enda organ avgör saken slutgiltigt.
648 personkryss gjorde Mohamed Abdukardir Ali till riksdagsledamot
Misstankarna rör personvalet i valkretsen Dalarna. Mohamed Abdukardir Ali (V) stod på nionde plats på Vänsterpartiets riksdagslista men fick 648 personröster och blev därmed personvald. För att ta sig in i riksdagen genom personröster krävs minst fem procent av partiets röster i den aktuella valkretsen. Den som vill förstå spärren närmare kan läsa vår genomgång av hur personval fungerar i Sverige.
Marginalen är det som gör fallet känsligt. I en valkrets med över 200 000 röstberättigade väljare räcker ett relativt litet antal manipulerade valsedlar för att flytta ett personkryss över eller under femprocentsgränsen. Partiets totala röstetal och därmed mandatfördelningen mellan partierna behöver inte påverkas alls.
Omval i Dalarna kräver att felet kan ha ändrat valutgången
Valfusk räcker inte i sig för ett omval. Valprövningsnämnden ska kunna konstatera både att det har förekommit en avvikelse från reglerna och att avvikelsen kan antas ha påverkat valutgången. Om ett antal otillbörliga röster inte hade kunnat ändra vem som fick mandatet står resultatet kvar, hur allvarligt själva fusket än är.
Om nämnden finner att utgången kan ha påverkats finns flera vägar. Ali kan förlora personröster och därmed inte längre räknas som personvald, vilket skulle ge mandatet till en annan vänsterpartist från Dalarna. Ett sådant utfall kräver ingen ny röstning. Den mer ingripande vägen är omval, antingen i enskilda valdistrikt eller i hela valkretsen Dalarna. Nämnden väljer normalt den minst ingripande åtgärd som rättar felet och ett omval i hela länet är det tyngsta verktyget som bara används när skadan inte går att avgränsa.
Under tiden som valet prövas får den som är vald ändå utöva sitt uppdrag i riksdagen, även om valet har överklagats.
Kansliet fick 1 500 överklaganden på några dygn
1 500 obehandlade ärenden på en tisdagsmorgon, mot 723 överklaganden under hela valåret 2022.
Minst 500 överklaganden kom in under det första dygnet efter att uppgifterna om fusket blev offentliga. Redan före tisdagsmorgonen hade myndigheten registrerat 700 ärenden och sedan växte högen till 1 500 som ännu inte hanterats. Som jämförelse registrerade nämnden 406 överklaganden efter valet 2018, en ökning som Aftonbladet beskrev som kaos på myndigheten. Valprövningskansliet begärde därför mer personal och extra resurser från Riksdagsförvaltningen.
Kanslichefen Emma Hellman har noterat att överklagandena hänvisar till medieuppgifter och att hon inte sett något överklagande från någon som påstår sig ha varit direkt utsatt för fusket. Det påverkar inte rätten att överklaga men det säger något om vad nämnden har att gå på. Ett överklagande som bara återger nyheter tillför ingen ny information. Den som har egna iakttagelser från röstningen kan också rapportera fel och brister till Valmyndigheten.
Västra Götaland, Örebro och Sametinget har redan fått göra om val
De flesta känner inte till att omval inte är särskilt ovanligt i Sverige. Lokala val i Örebro och i Västra Götaland har fått göras om, liksom sametingsvalet 2025. I de fallen handlade det om borttappade lådor med valsedlar och felaktigheter vid själva röstningen, alltså administrativa misstag snarare än misstänkt köpta röster.
Sverige är inget undantag när det gäller risken för fusk och Dalarnafallet är av ett annat slag än de tidigare omvalen. Här prövas om väljare har påverkats med förkryssade valsedlar och eventuellt pengar, vilket är ett direkt angrepp på valhemligheten och på idén om en fri röst. Polisens arbete kring valet beskrivs i vår artikel om hur polisen bevakar valet 2026 på tre fronter.
När överklagandetiden gått ut den 29 september 2026 börjar den egentliga handläggningen. Nämnden ska läsa in ärendena, begära yttranden från Valmyndigheten och länsstyrelsen i Dalarna samt väga uppgifterna mot det slutliga valresultatet för riksdagsvalet. Beslutet kan komma långt innan åklagaren tar ställning till åtal. Det är en sak att ha rätten att överklaga, en annan att den som faktiskt såg något också hör av sig.
