Frågan om USA är en demokrati eller diktatur har blivit allt mer aktuell de senaste åren. Officiellt är landet en presidentiell republik med en av världens äldsta konstitutioner, men händelser som stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021, ökade politiska låsningar och förändringar i rättssystemet har fått många att ifrågasätta hur stabil den amerikanska demokratin egentligen är. För att förstå situationen behöver vi titta närmare på maktfördelningen, systemets svagheter och de krafter som kan driva landet mot ett mer auktoritärt styre.
Hur fungerar den amerikanska demokratin?
USA:s politiska system bygger på idén om maktdelning mellan tre centrala institutioner: presidenten, kongressen och Högsta domstolen. Tanken är att dessa ska balansera varandra genom ett system av så kallade “checks and balances”. Presidenten leder den federala förvaltningen, kongressen stiftar lagar och Högsta domstolen granskar att lagarna följer konstitutionen.
Problemet är att dessa maktgrenar ofta hamnar i konflikt, särskilt när presidenten och kongressen kontrolleras av olika partier. Detta kan leda till låsningar där ingen aktör kan driva igenom beslut, vilket historiskt sett har resulterat i flera statliga nedstängningar. Den längsta inträffade 2018–2019 när president Donald Trump försökte finansiera sin mur mot Mexiko.
Det låter demokratiskt i teorin, men i praktiken kan systemet skapa så djupa kriser att presidenten får möjlighet att utöva mer makt än vad konstitutionen egentligen tillåter.
Vad hände den 6 januari 2021?
Stormningen av Kapitolium blev en av de mest dramatiska politiska kriserna i USA:s moderna historia. När Donald Trump vägrade erkänna valresultatet och uppmanade sina anhängare att protestera, ledde det till kaos. Demonstranter tog sig in i kongressbyggnaden och hotade ledande politiker.
Det här var inte bara en säkerhetskris utan också en test av systemets hållbarhet. Trots kaoset stod konstitutionen formellt sett fast och Joe Biden kunde sväras in som president. Samtidigt visade händelsen hur sårbar demokratin är när ledare ifrågasätter de demokratiska spelreglerna.
Maktspelet mellan presidenten och kongressen
- Presidenten kan använda sitt veto för att blockera lagförslag.
- Kongressen kan å sin sida vägra finansiera presidentens initiativ.
- Om dessa två institutioner står för långt ifrån varandra kan hela staten hamna i ett politiskt dödläge.
Den 6 januari visade att när konflikterna når sin spets kan det bli svårt att avgöra vem som faktiskt har makten – något som gör det svårare att hävda att systemet alltid fungerar som en stabil demokrati.
Varför menar vissa att USA rör sig mot ett mer auktoritärt styre?
Många statsvetare varnar för att USA:s demokrati är under press. Enligt flera studier har demokratins styrka sjunkit från ett betyg på 67 till 55 på en skala där 100 är en fullvärdig demokrati. Ett skäl till detta är att presidentens makt successivt har centraliserats.
Traditionellt har presidenter hållit sig till oskrivna regler om återhållsamhet, men under Trumps tid bröts många av dessa normer. Han utfärdade en stor mängd så kallade “executive orders” för att driva igenom sin politik utan kongressens stöd. Samtidigt har Högsta domstolen blivit mer politiserad, särskilt efter beslutet 2010 som tillät företag att finansiera kampanjer med obegränsade summor pengar.
När företag och miljardärer får större inflytande över politiken ökar risken för att makten hamnar hos en liten elit snarare än hos folket.
Presidentens makt i praktiken
Även om konstitutionen begränsar presidentens befogenheter har ämbetet mycket makt. Presidenten är både statschef, regeringschef och överbefälhavare för militären. Han eller hon utser ministrar, domare och höga tjänstemän, och har dessutom stort inflytande över utrikespolitiken.
Detta innebär att en president med starka egna agendor kan forma landets riktning på ett sätt som gör det svårt för andra institutioner att hålla emot.
Viktiga områden där presidenten styr
- Utrikespolitiken och internationella avtal
- Utnämning av domare i Högsta domstolen
- Möjligheten att använda presidentdekret
- Beslut om att sätta in militära styrkor
När en president dessutom har stöd av både senaten och representanthuset, som under Joe Bidens mandatperiod, kan maktbalansen rubbas kraftigt.
Den ekonomiska och sociala polariseringen
Ett annat stort problem är den ökande klyftan mellan olika grupper i det amerikanska samhället. Trots att USA har en av världens högsta BNP per capita tar stora delar av befolkningen inte del av välståndet. Skillnaderna i utbildning, sjukvård och levnadsstandard bidrar till en känsla av att systemet inte fungerar för alla.
Många av de väljare som stödjer mer auktoritära politiska ledare gör det för att de upplever att eliten inte representerar deras intressen. Detta har skapat en växande misstro mot medier, myndigheter och demokratiska institutioner.
Hur högsta domstolen påverkar demokratin
Högsta domstolen är en av USA:s mest inflytelserika institutioner och domarna sitter på livstid. Detta gör att en president kan påverka rättssystemet under flera decennier genom att utse domare med en viss ideologisk inriktning.
Exempelvis har domstolen på senare år fattat beslut som gynnar politiska intressen snarare än att strikt följa konstitutionen. Kritiker menar att detta undergräver rättsstaten och stärker bilden av att demokratin försvagas.
Kan USA:s demokrati överleva framtidens utmaningar?
USA:s politiska system har klarat många prövningar tidigare, från inbördeskriget till stora sociala reformer. Men kombinationen av ökande polarisering, starkare presidentmakt, ett politiserat rättsväsende och kraftfulla ekonomiska intressen gör att framtiden är osäker.
Stormningen av Kapitolium var en varningssignal, men det finns också faktorer som kan skydda demokratin. En starkare konsensus mellan partierna, ett oberoende rättsväsende och ett högre valdeltagande skulle kunna stärka systemet på lång sikt.
Frågan om USA är en demokrati eller diktatur kommer sannolikt fortsätta vara en central del av den politiska debatten, och det finns inga garantier för att utvecklingen inte kan gå åt fel håll.