När Sverige blev en demokrati är en fråga som ofta väcker nyfikenhet, och svaret leder oss tillbaka till en lång och dramatisk process som kulminerade år 1921. Det var då det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt genomfördes, vilket gjorde det möjligt för både kvinnor och män att rösta på samma villkor. Men vägen dit var inte enkel – det tog mer än ett sekel av reformer, folkrörelser, konflikter och kompromisser innan Sverige kunde kalla sig en fullvärdig demokrati.
Vägen mot demokrati börjar med ett maktskifte
Resan mot demokrati startade redan år 1809 när Sverige avskaffade det kungliga enväldet. Fram till dess hade kungen haft nästan obegränsad makt, men efter ett misslyckat krig mot Ryssland och interna konflikter tvingades landet anta en ny regeringsform. Den nya grundlagen delade makten mellan kungen, riksdagen och domstolarna, vilket lade grunden för ett mer balanserat styre.
Under 1800-talet växte även folkskolan, industrialiseringen och pressfriheten fram, vilket gjorde att fler människor fick utbildning och kunde ta del av samhällsdebatten. Ändå var rösträtten fortfarande starkt begränsad, och endast en liten del av befolkningen fick delta i politiken.
Lite extra om demokratin
🎉 Rolig fakta: Sveriges första rådgivande folkomröstning hölls 1922 om alkoholförbud – och med knapp marginal röstade väljarna nej.
💬 Fråga: Tror du att utfallet hade blivit detsamma i dag om samma fråga togs upp igen?
🧭 Tips: Utforska din kommuns digitala arkiv eller bibliotekets databaser efter protokoll och tidningsklipp från valen 1921–1922 – mycket material finns tillgängligt online.
Tvåkammarriksdagen och folkrörelsernas kamp
År 1866 avskaffades ståndsriksdagen och ersattes av en tvåkammarriksdag. Det var ett stort steg mot en modernare parlamentarism, men rösträtten var fortfarande mycket begränsad och baserades på inkomst och förmögenhet. Bara omkring sex procent av befolkningen hade rätt att rösta, vilket skapade frustration bland arbetare, bönder och andra samhällsgrupper som stod utanför det politiska inflytandet.
Under slutet av 1800-talet växte flera folkrörelser fram – nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen, arbetarrörelsen och kvinnorättsrörelsen. Dessa blev avgörande för demokratins utveckling. De skapade starka nätverk, organiserade möten och satte press på politikerna för att införa allmän och lika rösträtt.
När blev Sverige en demokrati på riktigt?
Det avgörande steget mot demokrati togs mellan 1918 och 1921. Efter första världskriget var Sverige präglat av social oro och risk för revolution, vilket tvingade politikerna att agera. År 1918 fattade riksdagen ett principbeslut om att införa allmän och lika rösträtt, och 1919 kom beslutet att det även skulle gälla kommun- och landstingsval.
Det verkliga genombrottet kom 1921 när det första riksdagsvalet hölls där både kvinnor och män fick rösta på samma villkor. Samtidigt valdes de första kvinnliga riksdagsledamöterna in, vilket markerade ett symboliskt och praktiskt steg mot jämlikhet i politiken.
Genombrottet för kvinnlig rösträtt
Under decennier hade kvinnor kämpat för sina rättigheter genom organisationer som Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Trots tidiga motioner om kvinnlig rösträtt på 1880-talet dröjde det länge innan förändringen blev verklighet. Först 1919 beslutade riksdagen att även kvinnor skulle få rösta, och två år senare fick de för första gången delta i riksdagsvalet.
De första kvinnliga riksdagsledamöterna
I valet 1921 valdes fem kvinnor in:
- Kerstin Hesselgren (Liberala samlingspartiet) blev den första kvinnan i första kammaren.
- Elisabeth Tamm, Agda Östlund och Nelly Thüring fick platser i andra kammaren.
- Bertha Wellin från högern blev också invald och bidrog till att bredda den politiska representationen.
Dessa kvinnor banade väg för kommande generationer och spelade en viktig roll i att forma en mer jämställd demokrati.
Reformer som stärkte demokratin
Även efter 1921 fortsatte arbetet för att göra demokratin mer inkluderande. Många grupper stod fortfarande utanför den politiska processen, exempelvis människor som var intagna i fängelser eller beroende av fattigvården. Under de följande årtiondena genomfördes flera reformer som utvidgade rättigheterna:
- 1922 togs kravet på fullgjord värnplikt för män bort.
- 1945 fick även personer som levde på socialbidrag rösträtt, och rösträttsåldern sänktes till 21 år.
- 1975 sänktes rösträttsåldern ytterligare till 18 år, vilket gjorde att fler unga kunde påverka politiken.
- 1976 fick utländska medborgare som bott i Sverige i minst tre år rätt att rösta i kommunalval.
Tillsammans skapade dessa förändringar en mer inkluderande och representativ demokrati.
Parlamentarismens genombrott och kungens maktförlust
En annan viktig milstolpe kom 1917 då parlamentarismen slog igenom. Det innebar att regeringen inte längre kunde styra utan riksdagens stöd, vilket i praktiken minskade kungens makt betydligt. Denna princip stärktes ytterligare med den nya regeringsformen 1974, där det fastslogs att kungen inte längre hade någon politisk makt och endast fungerade som statschef utan beslutsrätt.
Sveriges nuvarande regeringsform
Den nuvarande regeringsformen från 1974 utgör tillsammans med yttrandefrihetsgrundlagen, tryckfrihetsförordningen och successionsordningen grunden för Sveriges demokratiska system. Här regleras medborgarnas rättigheter, riksdagens arbete och regeringens ansvar gentemot folket.
Demokrati i ständig utveckling
Demokratin i Sverige är ingen statisk modell utan har fortsatt att förändras även under de senaste decennierna. Införandet av yttrandefrihetsgrundlagen 1991 stärkte möjligheten för människor att uttrycka sig fritt i olika medier, och 2009 infördes diskrimineringslagen för att skydda individer mot orättvis behandling. År 2020 blev FN:s barnkonvention lag, vilket ytterligare förstärkte barns rättigheter och inflytande i samhället.
Samtidigt har frågan om representativitet, jämlikhet och inkludering fortsatt att vara central. Nya samhällsfrågor, som digitalisering, integration och klimatpolitik, har gjort att demokratin ständigt behöver anpassas för att kunna möta samtidens utmaningar.
Sammanfattande betydelse för dagens samhälle
Sveriges väg till demokrati är en berättelse om envishet, kompromisser och social förändring. Från 1809 års regeringsform till 1921 års val och vidare till dagens rättigheter har utvecklingen format ett samhälle där medborgarna har större inflytande än någonsin tidigare. Det demokratiska genombrottet för drygt hundra år sedan lade grunden för det moderna Sverige, och det var år 1921 som Sverige blev en demokrati.