Stockholmspolitikens kvinnor och demokratins genombrott

I mars 1919 ägde de första kommunalvalen med allmän och lika rösträtt – enligt 1918 års beslut – rum i Stockholm. Det blev det stora genombrottet för kvinnlig representation i stadsfullmäktige och antalet kvinnliga ledamöter ökade från sju till femton.

Vid tiden för det demokratiska genombrottet på kommunal nivå i Stockholm fanns det en grupp kvinnor som redan hade rösträtt. Kvinnor som betalade kommunalskatt över en viss nivå var röstberättigade redan 1863 och deras antal hade stigit under 1910-talet. I början av decenniet fanns det 21 486 röstberättigade kvinnor i Stockholm och 1917 var motsvarande antal 35 569.

I och med 1918 års beslut ökade antalet till 155 770 kvinnor. Det innebar att 58 procent av de totalt 268 989 röstberättigade vid kommunalvalet i mars 1919 var kvinnor. Det var en stor förändring och påverkade stadsfullmäktiges sammansättning i hög grad. Stockholm hade vid den tiden en befolkning på 415 000 personer.

Kvinnor hade varit valbara som ledamöter i stadsfullmäktige sedan 1910 års kommunalval. De första kvinnorna som valdes in var Gertrud Månsson (S) och Valfrid Palmgren (M). Efter 1917 års val fanns det sex kvinnor i stadsfullmäktige, fyra moderater (Bertha Wellin, Stina Quint, Laura Netzel och Gertrud Törnell), en socialdemokrat (Anna Johansson-Visborg) och en liberal (Emilia Broomé).

När en efterträdare till Erik Palmstierna (S), som blivit sjöminister i Nils Edéns regering, skulle utses i december 1917 vann Anna Lindhagen (S), den platsen i stadsfullmäktige och antalet kvinnor blev då sju. Hon kom in i fullmäktige första gången 1911, men hon hade förlorat sin plats i och med 1917 års kommunalval.

Laura Netzel (född 1876) dog i spanska sjukan den 28 december 1918. Stina Quint lämnade stadsfullmäktige 1919 men fortsatte sitt arbete som ledamot i Stockholms folkskoledirektion. Hon var 1918–1919 ordförande i Moderata partiets kvinnokommitté. De övriga kvinnorna i 1918 års stadsfullmäktige fortsatte sitt politiska arbete i fullmäktige efter valet i mars 1919.

Stockholm hade fem olika valkretsar som var och en valde mellan 18 och 23 ledamöter. Stadsfullmäktige bestod totalt av hundra ledamöter. Valdagarna var separata för varje valkrets. Inför kommunalvalet i mars 1919 – det första med ograderad röstskala (en röst för varje röstberättigad kvinna eller man) upplöstes hela stadsfullmäktigeförsamlingen och val skedde till samtliga hundra platser. Det normala var att halva stadsfullmäktige nyvaldes vartannat år. Vid valet 1919 valdes femtio ledamöter på två år (till 31 mars 1921) och femtio ledamöter på fyra år (till 31 mars 1923).

Det första kommunalvalet med allmän och lika rösträtt, enligt lagen av den 23 december 1918 (se not nedan) ägde rum i Stockholms andra valkrets fredagen den 14 mars 1919. Den bestod av församlingarna Jakob, Johannes och Engelbrekt på Norrmalm samt en rote (nr 10) av Hedvig Eleonora församling på Östermalm. Man valde arton ledamöter till fullmäktige och fyra kvinnor valdes in vid detta val.

De kvinnliga ledamöterna i 1919 års fullmäktige valdes framförallt in i tre av de fem valkretsarna. Tolv av de femton kvinnor kvinnorna kom från Gamla stan, Klara, Kungsholmen, Bromma (valkrets 1), Jakob, Johannes, Engelbrekt (valkrets 2), Adolf Fredrik, Gustav Vasa och Matteus församlingar (valkrets 4). Bara två valdes in Maria och Katarina på Södermalm (valkrets 3) och en från den femte valkretsen, som bestod av delar av Hedvig Eleonora på Östermalm, Sofia på Södermalm och Brännkyrka. Kvinnorna i Stockholmspolitiken 1919 kom alltså övervägande från de centrala och norra delarna av nuvarande innerstaden.

Mathilda Staël von Holstein slog ut grosshandlaren David Holmblad

Det blev ett spännande val i den andra valkretsen den 14 mars 1919. Mathilda Staël von Holstein (L) slog ut grosshandlaren David Holmblad, det liberala partiets ”näringskandidat”, och fick hans plats i fullmäktige (bilderna). Staël von Holstein bodde vid tiden för valet på Brunnsgatan 15 och hon gick själv till vallokalen bara några portar bort, på Brunnsgatan 11 i Jakobs folkskola, och röstade.

Val skedde i församlingarnas folkskolor, i realläroverkens lokaler, i Drottning Victorias örlogshem vid Södra Blasieholmshamnen och även i Jakobs kyrka vid Kungsträdgården. Ytterligare tre kvinnor, Anna Lindhagen (S), Hanna Grönvall (S) och Gertrud Törnell (M), valdes in vid valet i den andra valkretsen den 14 mars 1919. De följande valen i de resterande valkretsarna skedde 19, 21, 26 och 28 mars. När valresultatet sammanställdes visade det sig att femton kvinnor tagit sig in i stadsfullmäktige, åtta socialdemokrater, fyra moderater och tre liberaler. De började sitt arbete tillsammans med övriga ledamöter i stadsfullmäktige den 1 april 1919.

Not. Lagen om kommunal rösträtt den 23 december 1918 innebar ”lika kommunal rösträtt för varje i kommunen mantalsskriven man eller kvinna, som fyllt 23 år och ej är omyndig eller i konkurstillstånd, ej är av fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning, ej häftar för samtliga de tre senaste årens förfallna kommunalutskylder och ej uteslutits genom ådömd straffpåföljd.”

__________

Mats Hayen, arkivarie vid Stockholms stadsarkiv

Läs också Kvinnornas röster i Stockholms stadsfullmäktige år 1919.

Texträttigheter: Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). CC BY-NC

Bildrättigheter: Bilderna visar grosshandlaren David Holmblad (L) och Mathilda Staël von Holstein (L). Källor: Falbygdens museum, digitalt museum (Holmblad) och KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek (Holstein) . CC BY-NC

Hänvisa till artikeln så här: Mats Hayen, ”Stockholmspolitikens kvinnor och demokratins genombrott”, artikel på Demokrati100.se, www.demokrati100.se/stockholmspolitikens-kvinnor-och-demokratins-genombrott/ (hämtad ÅÅÅÅ-MM-DD).