Pionjären Anna Bugge Wicksell

I en specialbokad tågvagn som skulle föra sex svenska toppdiplomater från Stockholm till det första mötet i Nationernas förbund i Genève år 1920 satt märkligt nog också en kvinna, i en tid då den diplomatiska banan var exklusivt manlig.

Kvinnan var Anna Bugge Wicksell, rösträttskvinna och fredsaktivist. Hon hade fått förtroendet att representera Sverige och utsågs året därpå som enda kvinna till ledamot av Nationernas förbunds permanenta mandatkommission. Liberala Dagens Nyheter tyckte att valet var både följdriktigt och glädjande. Inte minst eftersom det dessutom skedde före svenska kvinnor hunnit gå till valurnan för första gången.

Det är …, när man rätt tänker på saken, något ganska underbart att även innan Sverges kvinnor hunnit utöva sin rösträtt till sitt eget parlament, ännu mindre själva tagit säte och stämma däri, så ser det ut som om en svensk kvinna skulle bli korad till en hederspost inom den internationella storpolitiken. (Dagens Nyheter 5/3 1921)

Utnämningen vittnar om att Anna Bugge Wicksell var betrodd. Så hade det dock inte alltid varit. Trettio år tidigare hade hon upprört sin samtid genom att ingå samvetsäktenskap, det vill säga den tidens samboförhållande, med den kände samhällsdebattören och senare professorn i nationalekonomi, Knut Wicksell.

Anna Bugge var en av de första kvinnor som tog studenten i Norge och en av grundarna av kvinnorörelsen där under 1880-talet. År 1889 valde hon att lämna sitt land och sin familj för att leva med sitt livs kärlek, vilket ledde till att hennes familj under lång tid tog sin hand från henne. Hon fick utstå en hel del spott och spe från omgivningen, inte minst när hon med man och barn flyttade till det konservativa Lund i början av förra seklet. Att välja bort äktenskapet var ett mycket kontroversiellt beslut, om än inte helt ovanligt i radikala intellektuella kretsar. Huvudmotivet var att kvinnan skulle slippa få maken som sin förmyndare, för så löd lagen fram till år 1920.

I Sverige blev hon direkt en del av tidens kulturradikala miljö, först i Stockholm och senare i Lund. Hon tillhörde den vänsterliberala ledningen inom den kvinnliga rösträttsrörelsen och fick även viktiga uppdrag inom den internationella rösträttsalliansen. Hon fungerade som ordförande för det skånska länsförbundet och åkte liksom övriga rösträttskvinnor land och rike runt och propagerade för rösträtt.

Rösträtt och fredsfrågor

För Anna Bugge var dock fredsfrågan minst lika viktig. Hon deltog i Sveriges kvinnliga fredsförenings arbete och senare var hon med och bildade Svenska fredsförbundet, där hon fick en central roll. Tanken om ett nationernas förbund hade hon stött på redan på en internationell fredskongress på 1880-talet.

”Jag saknar förfärligt fruntimmer härnere” skrev Anna Bugge Wicksell i ett brev till Ellen Key när hon kom till Lund i början av seklet 1900 och inte tyckte sig finna några likasinnade kvinnor att umgås med. Citatet speglar den situation som Bugge ofta hamnade i. Inledningsvis som utfryst i vissa kvinnokretsar och senare som ensam kvinna, eller som en av få kvinnor, i manliga sammanhang. Inte minst gällde det i Nationernas förbund, där det vid starten endast fanns tre kvinnor, alla tre från Skandinavien, bland de cirka 300 delegaterna. Att Anna Bugge Wicksell ofta satt som ”ensamt fruntimmer” är emellertid inget hon själv fördjupar sig i eller klagar över i sina brev, utan hon verkar ganska självklar i rollen och åtnjöt stor respekt av sin omgivning.

De juridikstudier Anna Bugge inlett redan i Kristiania fullföljde hon i Lund, där hon tog juristexamen 1911. Samma år fick hon även svenskt medborgarskap. Hon skrev flera skrifter om fredsrörelsen och de diplomatiska strävandena för att få till stånd avtal och fredliga lösningar på konflikter mellan stater, och fördjupade sig med hjälp av ett stipendium ur Elsa Eschelssons fond i frågor kring internationell folkrätt. Hon anlitades redan under kriget av utrikesdepartementet i dessa frågor. Det ena ledde till det andra och så kom utnämningarna till Nationernas förbund, där hon verkade fram till sin död 1928.

Christina Carlsson Wetterberg, författare och professor emerita i historia


Texträttigheter: Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). CC BY-NC

Bildrättigheter: Bilden visar den svenska delegationen till Nationernas Förbund 1920. Anna Bugge sittandes längst till höger. Foto: Nationernas förbunds arkiv.

Hänvisa till artikeln så här: Christina Carlsson Wetterberg, ”Pionjären Anna Bugge Wicksell”, artikel på Demokrati100.se, www.demokrati100.se/pionjaren-anna-bugge-wicksell/ (hämtad ÅÅÅÅ-MM-DD).

Om Christina Carlsson Wetterberg

Christina Carlsson Wetterberg är författare och professor emerita i historia.

Visa alla artiklar av Christina Carlsson Wetterberg