Nelly Thüring: rösträttskämpe och fotograf

Hur försörjde sig kvinnorna som var aktiva inom rösträttsrörelsen? Nelly Thüring, en av de fem första kvinnorna i riksdagen, kombinerade sitt ideella engagemang med yrkesverksamhet som fotograf. Ateljén användes som möteslokal och det fria yrket tillät att hon åkte iväg på föredragsresor. Inför valet 1921 sålde hon ateljén för att resa Sverige runt på motorcykel och uppmana kvinnor att använda sin nyvunna rösträtt.

Nelly Maria Nilsson (1875–1972) föddes i ett småbrukarhem i Mala utanför Hässleholm. Efter konfirmationen arbetade hon några år som kassörska, innan hon började som biträde i fotograf Hjalmar Leverins ateljé i Helsingborg. Där lärde hon sig grunderna i fotografyrket, som för många kvinnor innebar en möjlighet till självständig försörjning. Under det tagna namnet Thüring etablerade hon en egen ateljé i Lund år 1900. Sakta växte kundkretsen fram – bland annat tack vare kontakter från hennes engagemang för fred och nykterhet.

Genom Teosofiska samfundet, en andlig rörelse som var ganska begränsad i Sverige, träffade Nelly Thüring sin make Johan Göransson, men de separerade efter bara några år tillsammans och hon blev ensamstående med två barn. Hennes sociala ställning försämrades, vilket gick ut över affärerna. Konkurrensen från mer väletablerade ateljéer var hård. Thüring tog alltfler uppdrag som föredragshållare och år 1909 stängde hon ateljén.

I samband med en konferens i Göteborg i Arbetareföreningens hus vid Järntorget fick Nelly Thüring syn på en stor lokal med höga fönster, vilket gjorde den lämplig för fotografering. I sin nya ateljé befann hon sig i arbetarrörelsens centrum: här samlades man till möten, och redaktionen för Ny tid låg i samma hus. Men det dröjde till första världskrigets utbrott innan hon anslöt sig till det socialdemokratiska partiet.

Med sju röster i kommunalvalet

Rösträtten i kommunala val var graderad, och i kraft av sina inkomster hade Nelly Thüring sju röster. I en minnesskrift har hon beskrivit att detta väckte ett visst uppseende, när hon anmälde att hon ville rösta via ombud genom Göteborgs Arbetarekommun. Det hörde till ovanligheterna att en kvinnlig, socialdemokratisk väljare hade så många röster. Detta är det mest konkreta tecknet på att verksamheten som fotograf gav politiskt inflytande. Hennes ekonomiska ställning gav också ett mer indirekt inflytande i stadens kvinnoklubb. Till exempel erbjöd hon sig att bekosta annonsering för offentliga möten och sina egna resor till olika kongresser. När det var brist på möteslokal kunde klubben samlas i hennes ateljé.

Med sin erfarenhet av föreningsarbete blev Nelly Thüring snabbt tongivande i den socialdemokratiska kvinnoklubben och i december 1916 valdes hon in i Göteborgs stadsfullmäktige. När den socialdemokratiska tidskriften Morgonbris uppmärksammade Thüring framhölls hennes breda engagemang, bland annat att hon deltog i FKPR:s arbete.

Kravet på politisk rösträtt för kvinnor drev Nelly Thüring även inom det egna partiet. Hon uppmanade kvinnoklubben att agera i frågan och i oktober 1916 författade klubben en rösträttsmotion till Göteborgs arbetarekommun inför partikongressen. Ett av motionens huvudargument var det stora samhällsansvar kvinnorna tagit under kriget. Detta gällde inte minst Nelly Thüring. Under krigsåren deltog hon i stadens kristidsadministration som medlem av Livsmedelsnämnden och Vedbyrån.

På motorcykeln till agitationsmöten

När rösträtten var vunnen sålde Thüring ateljén för att agitera på heltid. Under valkampanjen 1920–1921 höll hon över 300 möten, ibland flera samma dag – ett tempo som möjliggjordes av att hon färdades med motorcykel. Hennes budskap, att kvinnorna nu hade ett ansvar att använda sin röst och bilda sig en egen politisk uppfattning, finns att läsa i skriften Vad väntar 1921 av Sveriges kvinnor?

Även som riksdagsledamot i andra kammaren från januari 1922 kom politiken i första hand. Vid valet 1924 fick hon förnyat förtroende, och samma år valdes hon in i det socialdemokratiska kvinnoförbundets styrelse. Inför nästa riksdagsval avböjde hon att ställa upp som kandidat. Hon fortsatte dock att vara politiskt engagerad som ordförande i socialdemokratiska kvinnoklubben i Enskede. Här återupptog hon också sin verksamhet som fotograf år 1929.

Malin Arvidsson, fil. dr i historia, lektor i mänskliga rättigheter, Lunds universitet.


Texträttigheter: Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). Skriften Vad väntar 1921 av Sveriges kvinnor finns i Libris här. CC BY-NC

Bildrättigheter: Bild på Nelly Thüring ur Morgonbris (1917:2, s. 5).
CC BY-NC

Hänvisa till artikeln så här: Malin Arvidsson, ”Nelly Thüring: rösträttskämpe och fotograf”, artikel på Demokrati100.se,  www.demokrati100.se/nelly-thuring-rostrattskampe-och-fotograf/ (hämtad ÅÅÅÅ-MM-DD).

Om Malin Arvidsson

Malin Arvidsson är universitetslektor i historia vid Lunds universitet. Arvidssons intresseområden rör bland annat historiografi, minnesstudier och historisk rättvisa.

Visa alla artiklar av Malin Arvidsson