Läraren Aurore Pihl stred för kvinnors rättigheter

Kvinna med uppsats hår och klänning med hög krage

Aurore Pihl (1850-1938) var skolföreståndare för Norrköpings Norra läroverk och vice ordförande och styrelsemedlem i Norrköpings kvinnliga rösträttsförening 1903-1910. Hon var starkt pådrivande bakom kvinnornas rätt till utbildning och kampen för politisk rösträtt i Norrköping.

Aurore Pihl föddes 1850 i Hällestad i Östergötland och genomgick Högre lärarinneseminariet i Stockholm i slutet av 1870-talet. Efter avslutad lärarinneexamen vände hon åter till Östergötland och grundade 1880 Nya läroverket för flickor i Norrköping tillsammans med kollegan Gerda von Friesen.

Sedan länge hade Aurore Pihl drömt om att skapa en privatskola där flickor fick lika bra undervisning som läroverkens pojkar. Utmaningen var särskilt stor i industristaden Norrköping med stora barnkullar ur arbetarklassen och familjer som inte hade råd eller köpkraft. Dessutom var ett par flickskolor redan etablerade. Att ny modern pedagogik utlovades av unga engagerade lärarinnor, hade liten betydelse ansåg en anonym kritiska bedömare: ”Fröken kommer att svälta ihjäl med sina lärarinnor!”

Ingen av kvinnorna tänkte ge upp, utan började 1880 i liten skala. Tolv elever fördelades på fyra klasser i tre rum i stadens norra arbetarkvarter. Redan två år senare hade flickskolan utökat elevantalet, flyttat till större lokaler och börjat få statligt understöd.

Aurore Pihls organisationsförmåga, pedagogiska skicklighet och individualiserade undervisning, där hänsyn togs till varje elev, var väl omvittnad. I pressade situationer kunde hon ge uttryck för ett häftigt temperament, men ska ha varit rättvis mot sina elever, enligt samtida källor. Under hennes ledning hade flickläroverket, eller ”Pihlska skolan” som den vanligen kallades, ett gott anseende och ansågs som en av landets främsta privata skolor.

Kampen för kvinnlig rösträtt

Vid sidan om sin lärargärning var Aurore Pihl starkt engagerad i Norrköpingskvinnornas kamp för rösträtt. Redan vid starten av Norrköpings kvinnliga rösträttsförening var hon en av de pådrivande krafterna och delaktig i många beslut.

Eldsjälarna i rösträttsföreningen försökte påverka länets riksdagspolitiker till att stödja kampen för kvinnlig rösträtt. Våren 1905 vände de sig till en av Norrköpings representanter i andra kammaren, den liberale rådmannen Theodor Zetterstrand, som var riksdagsledamot 1894-1917 i andra kammaren för Norrköpings valkrets. I brevet underströk föreningen hur orättvist det var att kvinnor inte hade någon politisk rösträtt.

”Äfven vi ha intressen att bevaka i denna fråga, och att dessa intressen för oss kvinnor ej äro mindre dyrbara än männens i samma fråga, ligger i sakens natur.”

Föreningen uppmanade också Zetterstrand att ställa sig bakom en aktuell motion av liberalen/socialdemokraten Carl Lindhagen om politisk rösträtt för kvinnor. Det vore på tiden tyckte föreningen:

”Öfver allt i landet ha kvinnorna bildat föreningar i syfte att verka för erhållande af politisk rösträtt, och intresset för denna fråga växer sig större dag för dag.”

I egenskap av vice ordförande kritiserade Aurore Pihl även att kvinnor som gift sig inte längre kunde arbeta som offentliga läkare och lärarinnor vid samskolor. Det borde vara upp till individen själv om hon ville sluta sin tjänst eller inte. Pihl lyfte också fram kvinnors lägre löner. Det skulle väl inte ha någon betydelse om själva arbetet har utförts av en man eller kvinna? Nej. ”Samma lön för samma arbete, då det utföres med lika duglighet och lika kompetens af man och kvinna” , ansåg Aurore Pihl.

”När få vi vår rätt?”

Våren 1909 höll Aurore Pihl ett föredrag för rösträttsföreningen i Norrköping. Allmän rösträtt för män hade nyligen införts, även om många föll bort på grund av obetalda skatter eller mottagen fattighjälp.

”Den stora skara skattskyldiga och försvarspliktiga män, som hittills på grund af bestämmelser om viss inkomst för valrätt varit i saknad av fulla medborgerliga rättigheter, hava nu insatts som fullmyndiga söner i allas vårt gemensamma fosterland.”

Aurore Pihl tyckte att det var bra. Ett steg i rätt riktning som kvinnorna till viss del applåderade.

”Här finns dock ett stort men, och bakom det stå Sveriges kvinnor undrande och spörjande: När få vi vår rätt?”

När skulle de på samma sätt som männen få fullständiga medborgerliga rättigheter? Och sluta anklagas för att hindra männen och ta deras arbeten. ”Den stora rösträttsreformen är emellertid nu genomförd, men kvinnorna fingo ej vara med. För dem låter uttrycket allmän rösträtt åt landets medborgare som ironi.”

Motståndarna till kvinnornas rösträtt sade att de ville skydda kvinnorna från det politiska livets stormar och strider och återbörda dem till hemmets stilla värld.

”Man har talat om vår lättrördhet, vår oförmåga att väga skäl för och emot och först och sist vår brist på mognad. Huru som helst — ett faktum är, att vi ännu äro politiskt omyndiga” betonade Aurore Pihl.

Hon fortsatte som föreståndare för sin skola ända fram till sin pensionering 1916. Aurore Pihl dog 1938 i Strålsnäs i Boxholm, 88 år gammal.

Johan Perwe, författare

Läs också:
Läkaren Anna-Clara Romanus hjälpte utsatta arbetarkvinnor
Norrköpingskvinnornas kamp för politisk rösträtten


Texträttigheter: Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). CC BY-NC

Bildrättigheter: Bilden visar Aurore Pihl och kommer från en hyllningsartikel i Idun (nr 39, år 1910) när hon fyllde 60 år. Reproduktion: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek. CC BY-NC

Hänvisa till artikeln så här: Johan Perwe, ”Läraren Aurore Pihl stred för kvinnors rättigheter”, artikel på Demokrati100.se, www.demokrati100.se/lararen-aurore-pihl-stred-for-kvinnors-rattigheter/ (hämtad ÅÅÅÅ-MM-DD).

Om Johan Perwe

Johan Perwe är författare och historiker. Han har bland annat skrivit om nazismen och motståndet i Norrköping 1933–1945. Han arbetar som pressansvarig på myndigheten Forum för levande historia.

Visa alla artiklar av Johan Perwe