Det här glömdes bort under rösträttsjubileet

Bilden visar 4 personer som sitter på en scen.

Under våren 2022 avslutas hundraårsfirandet av den allmänna och lika rösträttens införande 1918–1921. Det är dags att utvärdera jubileet. Vad har vi lärt och vad har vi missat? I december 2021 arrangerade Demokrati100 panelsamtalet ”Forskning och fest. Om rösträttsjubileet 2018–2021”. Här sammanfattar de deltagande forskarna sina synpunkter på de senaste årens firande.

Ulla Manns: Genusaspekten har tonats ned

Vad händer när forskningen studerar nationella jubileer? Kolliderar historievetenskapliga analyser med samtida politiska ambitioner och inverkar det i så fall på hur vi förstår historiska händelser? Vad plockas upp ur det förflutna och hur presenteras det?

Jag har studerat riksdagens jubileum ”Fira demokratin!” som centreras kring införandet av allmän och lika rösträtt. Detta mot bakgrund av hur riksdagen tidigare uppmärksammat införandet av kvinnors rösträtt och valbarhet till andra kammaren, en reform som slutfördes 1921. Riksdagens jubileum är stort, både till omfång och ambition. Det fokuserar på demokratins läge idag och dess framtid samt inte minst ”det demokratiska genombrottet”, en räcka händelser som lokaliseras till åren 1918–1921. Därmed har jubileet utsträckts i tid: från december 2018 fram till en bit in i 2022.

Min huvudsakliga fråga i de studier jag utfört har varit: vad händer med minnet av kvinnors rösträtt och kampen för lika rättigheter i detta riksdagsjubileum? Mycket material har producerats: informationstexter, studiematerial, en forskarantologi och utställningar. Seminarier har ordnats, talmannen och riksdagsledamöter har rest runt och samtalat om vikten av demokrati. Jag har framför allt tittat närmare på det tryckta materialet och på hur jubileet beskrivits på riksdagens webbplats www.firademokratin.se.

Några generella iakttagelser kan göras. 50- och 75-årsjubileet av kvinnors rösträtt (1969 och 1994) fokuserade på innebörden av kvinnors politiska medborgarskap, rösträttens koppling till ett vidare arbete för emancipation och lika villkor samt på kvinnors representation i politiska församlingar. Trots en kraftfull visuell representation av arbetet för kvinnors rätträtt (talrika bilder av rösträttskvinnor, etcetera) i dagens jubileum, är dessa aspekter märkligt nedtonade, inte minst i antologin Demokratins framtid (2018) och i annat studiematerial som riksdagen sammanställt. En fördjupad bild av rösträttens betydelse i ett vidare kvinnosakssammanhang, representationsfrågan eller genusrelevanta aspekter av demokrati idag och för framtiden lyser mer eller mindre med sin frånvaro i materialet.

Även i språkbruket är genusaspekten nedtonad. Den återkommande frasen ”införandet av allmän och lika rösträtt” gör exempelvis inte tydligt att den inte infördes samtidigt för kvinnor och män. Det går helt enkelt att initialt missförstå den historiska utvecklingen och tro att Sverige precis som Finland (1906) genomförde reformen samtidigt för kvinnor och män. Detta stämmer ju inte eftersom allmän rösträtt för män infördes 1909, visserligen med begränsningar, men kvinnor var som grupp fram till 1921 helt uteslutna från rösträtt och valbarhet till riksdagens andra kammare.

Slutligen, om det är det demokratiska genombrottet som står i fokus, varför inte starta jubileet 1917? Detta år uppfattas vanligen som parlamentarismens genomslag och markeras också som så på den tidslinje som publicerats på jubileets egen webbplats.  

Så, om tidigare jubileer uppmärksammat kvinnors rösträtt mer historiskt och problematiserande är det tvärtom denna gång. Riksdagens historia och demokratins gradvisa och stötvisa framväxt står i fokus, en process som slutligen ledde fram till det som kallas ”införandet av allmän och lika rösträtt”. Varför så är fallet är oklart, uppenbart är dock att också detta jubileum väljer vissa delar av vår historia och utesluter andra.

Torbjörn Nilsson: Kvinnorösträtten har betonats ensidigt

Det finns mycket gott att säga om hemsidan demokrati100.se. Men eftersom jag själv deltog i arbetet får andra bedöma den saken. I stället ska jag kritiskt granska det offentliga firandet i vidare mening. Oavsett goda intentioner har en missvisande bild av demokratins genombrott 1917–1921 dominerat.

Det var ett hårt omdöme! Varför så negativ?

Vad som var en strid om kvinnlig rösträtt och demokratisering av riksdagens första kammare blev i firandet enbart en berättelse om kvinnorösträtten.

Men den kvinnliga rösträtten berörde ju hundratusentals kvinnor! Vad kan mäta sig med en sådan demokratisering?

Självklart är kvinnans politiska medborgarskap central för den politiska utvecklingen. Men vad som har tappats bort är att utan demokratisering av första kammaren hade alla förslag till gagn för de sämst ställda, kvinnans rättigheter i övrigt och andra reformer aldrig blivit av. Första kammaren hade sedan bildandet 1865/66 genom sitt valsätt dominerats av konservativa eller liberalkonservativa grupper. Kammaren valdes via den kommunala rösträtten som var graderad efter inkomst och förmögenhet. Hur valen gick till och hur en del bestämmelser ändrades behöver man nog inte känna till, enbart att den rike hade betydligt fler röster än den fattige. Fortfarande 1918 behärskades första kammaren av den konservativa högern till följd av valbestämmelserna, vilket vänstern intensivt stred mot.

Varför var det viktigt? Kunde inte andra kammaren överrösta de motsträviga i första kammaren?

Nej! Varje ny lag måste godkännas av båda kamrarna. Alla reformer rörande sociala frågor, utbildning eller demokrati kunde därför stupa på högerns motstånd. Det infernaliska med rösträttsstriden var att de konservativa måste gå med på att den egna makten beskars rejält. Annars förblev läget som det var, med konservativt veto mot folkmajoriteten.

Att demokratisera eller till och med avskaffa första kammaren var en huvudfråga för vänstern – liberaler och socialdemokrater. Högerns reträtt gällde således i första hand vad som skulle ske med första kammaren. När det talades om revolutionära stämningar på vissa håll var det just den frågan som avsågs (liksom livsmedelsbristen), inte kvinnornas sak.

Att högern till slut hösten 1918 accepterade den liberala-socialdemokratiska regeringens förslag, berodde främst på den internationella oron efter första världskriget med revolutioner och uppror i en rad länder. Näringslivet, ärkebiskopen, hovet och andra bönföll därför högern att ge efter. Annars kanske det blev revolution!

Vad striden gällde 1918 har varit känt länge. Jag fick på gymnasiet lära mig just detta. Tyvärr hade den storstilade öppningen av demokratijubileet i riksdagen 2018 glömt dessa historiska grundkunskaper. I det snyggt utformade verket Rösträttens århundrade. Kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige behandlas striden om första kammaren bara kort i en av de 20 artiklarna. När man inledningsvis på två uppslag presenterar viktiga årtal för rösträtten saknas den helt. Vid bokens presentation nämndes inte heller demokratiseringen av första kammaren. Allt kretsade kring kvinnorösträtten. Att så uppenbart ge en missvisande bild av händelserna 1918–1921 är märkligt. Gång efter gång mötte jag under firandets år uppfattningen att genombrottet var kvinnornas rösträtt. Punkt slut. (Männen hade ju fått rösträtt 1909 – om än reducerad genom stränga krav på skattebetalning). Det startskott som rösträttsboken och evenemanget i riksdagen fyrade av kom olyckligtvis att prägla firandet. Vid historiska minnesevenemang finns alltid risken att politikens makthavare sätter sin stämpel på innehållet. Det bör man vara vaksam emot, men kanske inte moralisera över. Denna gång är det forskarna själva som har stått för förvrängningen av historien. De som arbetade fram boken är alla framstående forskare. Och artiklarna ger nya insikter i kvinnornas rösträttsstrid. Ändå är resultatet ett haveri på grund av bristande balans.

Bengt Sandin: Jubileet har dolt klasskampen

Jubileer tenderar att förenkla. De kan ge upphov till nationella berättelser och vara djupt ideologiska. Därför väcker de både feststämning och kritik. Det är naturligt att forskare granskar hur historien används i dessa sammanhang. Att forskare fritt, och kritiskt, kan granska nationella jubileer är också en del av demokratin och något att värna.

Under jubileumsåren har jag varit en del av VR-projektet ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921” (under ledning av Fia Sundevall) inom vilket vi har pekat på att många myndiga medborgare faktiskt inte fick rösträtt 1918–21. Jag har därför följt demokratijubileet med stort intresse och förvånats över att viktiga aspekter försummats. Detta gäller särskilt begränsningarna av rösträtten kopplade till ålder och klass.

Jubileets betoning av kampen för kvinnlig rösträtt gör att man lätt tror att den demokratiska kampen i huvudsak var en könsfråga. I själva verket betingades motståndet mot kvinnorna av att den kvinnliga rösträtten var en del av de krav som syftade till att underminera eller avskaffa den konservativa första kammaren. Det var i allra högsta grad också en klassfråga. De begränsningar av rösträtten som behölls illustrerar detta tydligt. Det var socialt och psykiskt utsatta grupper som drabbades hårdast av rösträttsbegränsningarna efter 1921: personer som på ålderns höst var omhändertagna av fattigvården, människor med osäkra eller låga inkomster som inte klarade av att spara lön för att (många månader senare) betala den årliga skatten, samt som på grund av till exempel psykiska funktionsnedsättningar inte ansågs kunna rå om sig själv, sitt hem och ekonomi – och inte heller kunna fatta självständiga politiska beslut. Den höga rösträttsåldern slog i sin tur mot den unga befolkningen i städernas och i landsbygdens industriorter.

Konsekvensen blir också att motståndet mot demokratiseringen kommit att framställas som i huvudsak mäns motstånd mot kvinnlig rösträtt. Detta ger en inkomplett bild som också döljer klasskampen och konflikterna inom kvinnornas rösträttsrörelse. Det bör här understrykas att den borgerliga kvinnorörelsen fokuserade på en rösträtt på samma villkor som männen i samband med och efter reformen 1909. Det innebar att de (till skillnad från arbetarrörelsen, inklusive den socialistiska kvinnorörelsen) inte ifrågasatte alla de begränsningar av den manliga rösträtten som uteslöt stora delar av arbetarklassen, och som skulle uteslutit delar av den kvinnliga arbetarklassen.

Jubileet hade fördjupat diskussionerna om demokratins innebörder om man också uppmärksammat första kammarens betydelsefulla roll för det som kallades en ”demokrati med garantier”, liksom kommunpolitikens centrala roll för konservativa och liberaler. Värnandet om ”garantierna” förenade liberaler och högern vilket gjorde att liberalerna först kring 1915 accepterade tanken på att slopa den 40-gradiga rösträttskalan, och först 1918 kravet på att rösträtt inte enbart skulle vara förbehållen skattebetalande medborgare. Högern och liberaler var också överens om att rösträttsåldern måste vara hög, speciellt om den 40-gradiga rösträttskalen avskaffades. Lägger man tonvikten vid kampen för den kvinnliga rösträtten tenderar man att övervärdera intressegemenskapen mellan liberaler och Socialdemokraterna. Högern och liberaler hade i många avseenden en gemensam syn på de olika rösträttsbegränsningarna inklusive rösträttsåldern.

Läs mer

Allmän rösträtt. Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921, red. Annika Berg och Martin Ericsson (Göteborg: Makadam, 2021)

Ulla Manns (2021): ”Memory Work, Memory Politics and the Centennial of Women’s Suffrage in Sweden”, L´Homme: Europäische Zeitschrift für feministische Geschichts- wissenschaft, vol. 32, no. 1

Eirinn Larsen, Ulla Manns & Ann-Catrin Östman (2022): “Gender-equality pioneering, or how three Nordic states celebrated 100 years of women’s suffrage”, Scandinavian Journal of History, no.2.


Källor: Forsk­ning och fest. Om röst­rätt­sju­bi­le­et 2018–2021, https://www.youtube.com/watch?v=_KREy0Udn1I&t=11s

Texträttigheter: Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). CC BY-NC

Bildrättigheter: Bild ur samtalet Forsk­ning och fest. Om röst­rätt­sju­bi­le­et 2018–2021

Hänvisa till artikeln så här: Det här glömdes bort under rösträttsjubileet”, artikel på Demokrati100.se, https://demokrati100.se/det-har-glomdes-bort-under-rostrattsjubileet/ (hämtad ÅÅÅÅ-MM-DD).