Först 1921 som sist i Norden
Att Sverige i slutet av 1910-talet var ensamt om att sakna kvinnlig politisk rösträtt var ett viktigt argument för den kvinnliga rösträttsrörelsen. Inte minst vykortet på det temat illustrerade landets …
Läs merFörfattare: Torbjörn Nilsson
Brittiska rösträttskvinnor – mer demokratiska än våldsbenägna
Kvinnor som grips av polis eller som med fara för sina liv hungerstrejkar i fängelset. Kvinnor som attackerar politiker eller kastar sten mot deras hem. Skildringarna av de brittiska rösträttskvinnorna, …
Läs mer
Dubbla manliga röster – dubbel kvinnlig ilska
Rösträttsförslaget som den konservativt färgade regeringen lade fram i mars 1902 har – med ett slitet uttryck – gått till historien. Mest känt är förslagets nonchalerande av kvinnornas rösträttskrav. Istället …
Läs mer
Grundlagsfästande utan allmänt festande
Riksdagens beslut den 17 december 1918 om att allmän och lika rösträtt skulle införas skrev in dagen i historieböckerna, värd att fira i samtid och i efterhand. Både män och …
Läs mer
Edénska ministären
Från 19 oktober 1917 till 10 mars 1920 satt Sveriges första vänsterregering vid makten. På den tiden betydde ”vänster” en koalition mellan Liberala samlingspartiet och Socialdemokraterna. Statsminister var liberalen Nils …
Läs mer
Sista akten i rösträttsdramat
Året är 1918. Det är den 17 december och riksdagen har just sagt ja till allmän och lika rösträtt. Hur gick det till? Vilka grupper och individer var indragna i …
Läs mer
Vänstersocialistens ilska och högerledarens sömnproblem
Ibland beskrivs demokratins genombrott som en lugn och stillsam uppgörelse. Alla var egentligen för demokrati, men en del var mer försiktiga angående hur övergången skulle gå till. Helt fel är …
Läs mer
Snabbt genombrott för sen demokrati
Sverige var sent ute i fråga om demokratiskt genombrott. Inte minst kvinnors rösträtt dröjde. Åren 1917–1921 kom emellertid bitarna på plats: Parlamentarism – riksdagens vilja gick före kungamaktens, demokratiserad kommunal …
Läs mer
På väg mot rösträtten
Kvinnan med cykel heter Nanny Palmkvist. Året är 1892. Vem är hon och vart är hon på väg? Och vad har cykeln med rösträtten att göra? Striden om rösträtten handlar …
Läs mer
Rösträtt – nej tack!
Idag ser vi rösträtten som självklar, något som alla (åtminstone vuxna) ska ha. Hur kunde man förr i tiden motsätta sig allmän och lika rösträtt? Hur motiverades denna orättvisa? Att …
Läs mer