När första kammaren försvann
För femtio år sedan, strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också …
Läs merFörfattare: Torbjörn Nilsson
Studenter, bönder och arbetare i rörelse
Bondetåget den 6 februari 1914 är en av de mest omtalade händelserna i Sverige under tidigt 1900-tal. I den strid om demokrati och parlamentarism som rasade uppvaktade 30 000 bönder från …
Läs mer
Först 1921 som sist i Norden
Att Sverige i slutet av 1910-talet var ensamt om att sakna kvinnlig politisk rösträtt var ett viktigt argument för den kvinnliga rösträttsrörelsen. Inte minst vykortet på det temat illustrerade landets …
Läs mer
Brittiska rösträttskvinnor – mer demokratiska än våldsbenägna
Kvinnor som grips av polis eller som med fara för sina liv hungerstrejkar i fängelset. Kvinnor som attackerar politiker eller kastar sten mot deras hem. Skildringarna av de brittiska rösträttskvinnorna, …
Läs mer
Dubbla manliga röster – dubbel kvinnlig ilska
Rösträttsförslaget som den konservativt färgade regeringen lade fram i mars 1902 har – med ett slitet uttryck – gått till historien. Mest känt är förslagets nonchalerande av kvinnornas rösträttskrav. Istället …
Läs mer
Grundlagsfästande utan allmänt festande
Den 17 december 1918 beslutade riksdagen att allmän och lika rösträtt skulle införas. Något för historieböckerna, en dag värd att fira både i samtiden och i efterhand. Både män och …
Läs mer
Edénska ministären
Från 19 oktober 1917 till 10 mars 1920 satt Sveriges första vänsterregering vid makten. På den tiden betydde ”vänster” en koalition mellan Liberala samlingspartiet och Socialdemokraterna. Statsminister var liberalen Nils …
Läs mer
Sista akten i rösträttsdramat
Året är 1918. Det är den 17 december och riksdagen har just sagt ja till allmän och lika rösträtt. Hur gick det till? Vilka grupper och individer var indragna i …
Läs mer
Vänstersocialistens ilska och högerledarens sömnproblem
Ibland beskrivs demokratins genombrott som en lugn och stillsam uppgörelse. Alla var egentligen för demokrati, men en del var mer försiktiga angående hur övergången skulle gå till. Helt fel är …
Läs mer
Snabbt genombrott för sen demokrati
Sverige var sent ute i fråga om demokratiskt genombrott. Inte minst kvinnors rösträtt dröjde. Åren 1917–1921 kom emellertid bitarna på plats: Parlamentarism – riksdagens vilja gick före kungamaktens, demokratiserad kommunal …
Läs mer